Planering...

...är en sak jag börjat fokusera på.

Det känns bra att försöka se hur mitt liv ser ut om några månader. Försöka föreställa mig jobbintervjuer, shopping av mer "propra" kläder att ha på intervjuer, inredning av ny lägenhet, utforskning av ny stad. Måste försöka hitta ett smultronställe, en oas i storstadsdjungeln där jag kan finna bra kaffe till ett billigt pris och en lugn stund.

Jag är extremt sugen på att börja packa, men det är ju alldeles för tidigt. Men jag vill bara slänga bort massa onödiga saker, vi kommer ju börja om på ett nytt ställe, då ska man inte ha en massa gammal skit liggandes kvar...

Och en grej till.

Häromdagen höll jag på att gå ut mitt i vägen då en bil körde... jag kollade ned i backen som vanligt och hade MP3-spelaren på, så jag var både döv och blind. Det känns som ganska onödigt att bli påkörd, så jag ska skärpa mig så det inte händer. Annars lär jag bli påkörd en vacker dag. Det känns mycket troligt, faktiskt. Därför har jag beslutat mig för att sakta ned mitt tempo, bli mer observant och ta mer tid till viktiga saker. Om det innebär att mindre viktiga saker blir lidande så får det vara så. Jag är en person med mycket inneboende stress och funderingar just nu, jag behöver tid till att reda ut alla tåtar.

Power to the Fia!

/F over and out

Röd T-shirt för Burma..

Har under de senaste dagarna följt munkarnas kamp mot regimen i Burma. Jag visste inte ens att det fanns en diktatur där (och jag är statsvetare!) och jag tror inte så många andra egentligen visste det heller, eller brydde sig om det. Bara nu när en munkorder äntligen står upp mot förtrycker så faller resten av världen in. Det blir trendigt att stödja folkkamper, men är bara okej när alla andra också gör det.

Det känns inte ens som om någon verkligen vill göra något åt problemet, utan bara verka bekymrad. Vilket resulterar i följande saker:

• Bojkott av OS i Kina.
• Att alla ska bära röda tröjor.
• Protesterande ungdomar utanför ambassader.
• Förhöjd sylt-munksförsäljning.
• Protestlistor.

Kan inte något mer effektivt göras? Vill vi verkligen att det ska stå i historieböckerna att "När Burma hamnade i inbördeskrig mellan munkarna och diktaturen så stödde Sverige munkarna genom följande........... de bar röda tröjor."

(Jag väntar bara på att USA ska gå in och bomba Burma - inte för att det är en bra sak på något sätt... utan för att USA nu tagit på sig rollen som världspolis, då borde dom ju följa upp det med "justice for all". Vilken rättvisa det nu är att få sitt land sönderbombat av USA.)

Hur som helst tror jag inte på hela röd-skjorte-grejen. Vad ska de stridande munkarna göra av det? "Åh, vad fint, de i Sverige har röda tröjor på sig för vår skull.." *brapp*

Ney, jag säger bojkotta röda tröjor och BRY er på riktigt!
/Fia over and out

Drömmen om ett jobb....

Gud så trött man kan vara!! Ska börja jobba klockan nio idag, och jag somnade typ halv två. Helt och hållet mitt fel, så jag får skylla mig själv. Men jobbigt!

För övrigt börjar det brinna i knutarna, Tommys tenta fortsätter att vara försenad och det segar ned allting. Känner mig orolig över flytten, det känns dumt att gå till Kvantum en gång till och be om förlängd arbetstid. Borde ha bett om det från början, men det är ju lätt att vara efterklok. Hur som helst har jag inte schemalagts någonting alls i oktober på grund av att jag kom och bad om förlängt för sent. Not good at all. Men snart har jag examen och då kan jag söka ersättning från den magiska A-kassan i alla fall. Och det är ju alltid någonting. Får jag inte pengar från dem får jag gå till att jaga kaniner kring universitetet för mat och så får jag bo i en hydda i skogen.

Nu vill jag ha ett riktigt jobb....

/Fia over and out

Rensa i röran

Det är inte dumt det där med att rensa i röran.

Igår gick vi tillbaka till S&A med alla filmer vi lånat, och så gick jag tillbaka till bibblan med alla böcker jag lånat till uppsatsen, ville hålla på dem tills jag visste att jag inte behövde dem något mer. Resultatet blev: tomt skrivbord - mycket lättare att koncentrera mig. Jag har till och med börjat kolla runt på platsbanken och surfat runt på Göteborgs hemsida för att få reda på vad de har att erbjuda. Visserligen så ser jag inga av de jobb som jag vill ha, det verkar vara dåligt om samhällsvetarjobb, om det inte gäller ekonomi förstås. Men man kan ju kanske försöka sparka in lite dörrar och se om de inte vill ha mig ändå... Man får inget i livet för att fara försiktig, det gäller att visa hur bra man är bara. Eller som en annan brukar säga: "Det är bara dunka upp den på bordet!"

Jag är glad över att jag äntligen kommit igång. Nästa gång jag stagnerar ska jag slänga ut gamla kläder som jag har haft i en låda i över ett halvår och bara glömt bort.

För övrigt har nu TV-serie-säsongen börjat om. Har sett första Heroes, första NCIS och första Bones (det är så många serier jag känner att jag hinner med just nu), och två av tre var bra. Kan vänta med övriga kommentarer tills andra har hunnit se dem också... =)


/Fia over and out

Ursäkta..?!

Hej mitt namn är Fia och jag får inte gå på riktig basinfo utan måste gå på basinfo för ungdomar...! Jag blev ganska paff och sa att jag har väl inte varit ungdom på ett tag i alla fall, och då förklarade dom för mig att alla under 25 måste gå på basinfo för ungdomar. Ursäkta, men sen när är en 23-åring en ungdom? Är inte ungdom något man är mellan 13-18? Jag blir lite upprörd, jag är för fan på väg ut i arbetslivet, är det så här jag kommer bli behandlad hädanefter? "Tyvärr, du är ju bara en ungdom, vi vill ha någon vuxen som kan jobba hos oss..." Men räknas det att jag har gått fyra år på universitetet? Eller vad kategoriseras det som nu för tiden? Dagis?!!

Förr i tiden så var man vuxen då man fyllde 20, fan min mamma och pappa gifte sig och fick barn då mamma var 21. Då var man vuxen. Nu måste man fylla 25, 27 eller 30 innan man slutar vara ungdom. Jag kan iofs förstå mycket av utvecklingen eftersom en del 30-åringar verkar ha den mentala åldern av en 15-åring, men kan man inte ignorera dom? Dom är som redan utanför systemet på grund av att dom inte vill växa upp. Låt oss andra få behandlas som vuxna åtminstone....

crap bags...

/Arg Fia out

Godkänd examensuppsats!

Idag fick jag godkänt på mitt examensarbete. Och så har jag sett Bourne Ultimatum på bio med grabbarna. Och jag och T har pratat om att säga upp lägenheten. Imorgon blir det AF och fixa e-publiceringen. Första steget till någonting helt nytt....

Det sista jag lärt mig under min fyra-åriga utbildning blev hur man flyttar början av sidnumreringen till den sida man vill ha den på. Tänka sig att det tog mig fyra år. Och nu när jag kan det, vad gör jag med denna information? Jag har inga mer uppsatser att skriva. Det är lustigt det där...


Och nu - to the bat cave.
/F out

Och så adderar vi en nypa ångest...

Dag två på baksmällefronten har gått desto bättre. Svårt att röra höger knä och stel i nacke, men mycket piggare. Dagen spenderades med att vakta på lärare för att få tillbaka uppsatsen (som jag misslyckades med) och spela mulle på Kåren. Kvällen spenderades med att se på HV71-Frölunda och spela Riket. Har även betalat räkningar och sorterat litet papper.

Är dock arg på mig själv för att jag skjuter upp de viktigaste sakerna, som gå till AF, skriva CV och söka jobb. Vad är det för fel på mig? Vill jag vara fast i ett vakuum? Jag längtar ju efter att flytta, men kan bara inte få tummen ur för att göra det som krävs av mig. Varför är jag så ambivalent? Det är ju ingenting fel med att flytta och börja jobba på riktigt. Jag ser fram emot att skapa ett nytt hem med min älskling. Jag behöver slå mig själv i huvudet tills jag tar tag i saker och ting.

Sen så hjälper det ju inte att vi pratat så länge om att flytta att de flesta tror vi är halvvägs iväg nu. Det börjar vara dags att bestämma sig, vart blir det och vad blir det? Vi skulle gärna ha bestämt det för en månad sen, kanske hade vi gjort det om jag vart litet mer ambitiös. Iofs, just nu hänger allt på T:s omtenta som dessutom är försenad, och på min revidering som jag inte känner att jag stressat på så mycket som jag borde ha gjort.

• Jag är för saktmodig.
• För trygg av livet i Luleå med skolan, vännerna och kvantum.
• För osäker på min egen förmåga. (Klarar jag av ett riktigt jobb? Klarar jag av att fixa pappersarbetet som krävs? Kommer jag misslyckas så är det ju inte bara jag själv som blir lidande utan även T. Och han har ju nog med sina egna kamper.)

Nu gäller det att klippa navelsträngen... och att komma ihåg: det finns ett liv efter Luleå.

/Fia over and out

Veckans dumhet

Egentligen, när man tänker efter, är det inte väldigt dumt att dricka massor av alkoholbaserad konsistens som påverkar en fysiskt och psykiskt? Det tycker jag i alla fall.... usch och blä, jag vill aldrig dricka igen!

Var tvungen åka hem tidigt från Stuk eftersom jag mådde dåligt, och på vägen hem lyckades jag ramla med cykeln vilket resulterade i ett sargat knä (det dåliga knäet dessutom), en sargad läpp, blåmärken på knän och armar.

Det gör ont i själen när jag tänker på det. (Alla hån undanbedes...)

Har spenderat dagen mycket försiktigt och försökt sova bort det mesta av baksmällan. Först på kvällen började jag må litet bättre och lyckades få i mig lite mat. Såg också en av filmerna jag fått som heter Trust the Man och är en romantisk komedi. Den var precis lagom energikrävande. Nu ska jag återigen krypa till kojs och hoppas att jag mår bättre imorgon.

Då ska jag nämligen slutföra mitt stora examensarbete. =)

/Fia over and out

Party Party

Nu är det lördagkväll, playlisten är fixad, vinet är på kylning och osten är inhandlad. Till och med bakismaten är fixat... Ska bli riktigt kul att festa, ska gå in för det riktigt hårt också. Kanske till och med köpa en fyra whiskey, dum som jag är. (Jag lär mig aldrig). Nu äter jag litet mat som Tompadon lämnat kvar åt mig, gullig som han är. Vi är ett ganska bra par.

Eftersom detta är ett festinlägg så kan det hända att det fylls på eftersom kvällen går, allt som skrivs är självklart inte på mitt ansvar och ni ska inte tro på det ni läser hur som helst. =)

/Fia over and out

Nya förvirringar...

Skulle ha varit på basinformation just nu, men eftersom jag fick jobb idag så prioriterades den bort. Ska gå in och få en ny basinformations-tid på måndag eller tisdag, får se först om chefen ringer och ger mig lite arbetstider på måndag, det vore bra för då kan man ju se till så basinfon inte krockar med jobbet. Men antagligen så kommer det inte gå att undvika ändå...

Har varit duktig och samlat på mig massor med meritpapper, arbetsgivarintyg och sånt skojsigt. Samt att både AF och AEA skickat ut material till ifall jag vill söka ersättning. Så nu sitter jag här, förvirrad, och stirrar på den begynnande högen. Vad ska jag med allting till? Det ena ska skickas dit, och det andra dit. Och behöver jag verkligen mina skoldiplom från UF-tiden? Och borde jag hämta ut arbetsintyg från Kårhusrestaurangen? Och NÄR kommer jag hinna göra detta? Det var mycket jobbigare att vara deltidsarbetslös än jag först förstod. Men samtidigt såååå grymt skönt att inte plugga längre! Måste dock ta en dag för att ordna upp allt detta pappersarbete.... och det ser jag ju verkligen fram emot, det vet alla som vet hur mycket jag älskar pappersarbete... Hmmm. Gmork.


Har för övrigt saknat allt det här folket som man vanligtvis träffar på skolan då man pluggar, jag är aldrig social nu för tiden. Det är inte bra, tycker jag, därför så jag har passat på att hänga på Stuk litet och spela kort, vilket har lett till oväntade saker. På lördag ska jag nämligen gå ut på Stuk (Hör och Häpna)! Har fixat en Chateau de Blah Blah:n för tillfället i ära, så det kommer nog bli finfint detta. Ser verkligen fram emot att bryta detta mönster av soffliggning, overallen behöver luftas och Fia behöver vara social!

Men nu behöver Fia äta frukost och åka till jobbet...

/Fia over and out

Fantasy-Sverige och kaffe

Fick reda på en mycket tråkig grej genom Neil Gaimans blogg - Robert Jordan dog igår... =( Han hade varit sjuk länge men ändå kämpat med den sista boken. Vet inte om han fick den klar, men en sak är säker... Det är en sorglig dag i fantasy-Sverige.

Det ärockså en solig dag idag (till skillnad från igår som var en mycket blöt dag, jag har fortfarande blöta skor som bevis) vilket innebär att jag inte har någon som helst ursäkt för att uggla på här hemma. Jag funderar på att gå till skolan och kopiera upp mina gymnasieintyg och ta en kopp kaff' på Kåren, och sen gå och köpa kaff' på Slemmis eftersom kaffet här är slut.

Jo, ni hörde rätt. No kaff', slut. Man kan undra hur någon klarar sig förbi en sån prövning... Men det gäller att vara stark, fokuserad, och aldrig, aldrig glömma bort - hur jobbig abstinensen än är, drick ALDRIG pulverkaffe.

Detta leder mig till dagens citat, som passar väl in i sammanhanget:
"Levnadskonsten består inte så mycket i att avlägsna våra svårigheter som i att växa med dem." - Bernard Baruch

/Fia over and out

Nu är karusellen igång.

Snacka om att jag har tagit mig i kragen idag... Jag har stigit upp supertidigt, begett mig till AF och anmält mig arbetssökande, och så har jag börjat fixa med meritförteckning. Skolintyg skall plockas fram och dammas av, samt arbetsintyg från diverse jobb som jag haft. Undrar om jag ska hämta min merit från Kårhusrestaurangen också. *tänker länge och beslutar mig för - varför inte?*

Så nu är hela karusellen igångsatt. Resten av dagen kommer spenderas i hemmets lugna (och torra) vrå. När jag åkte buss in till stan var det soligt, när jag kom ut från AF spöregnade det. Och jag hade mina mockaboots på mig, som nu är genomblöta, vilket resulterat i att jag har iskalla fötter som stoppats in i tjocksockar. Ska dra fram en bra bok och ett täcke och lägga mig i soffan nu. Har faktiskt förtjänat lite slappande... =)

/Fia over and out

Facebook och litet till...

Idag har jag visat prov på vilken stark karaktär jag har - jag har vikt mig för grupptrycket och gått med i Facebook! Jag har hittills lagt upp en hel del fotoalbum och addat en del folk som jag känner, men jag har fortfarande inte förstått hur man skall röra sig runt på sajten. Det sägs att det är Lunarstorm för vuxna... men jag har inte sett likheten...

I övrigt har det varit en rätt så lugn dag. Har pratat på telefon ett tag med en gammal bekant till mig och Tompa som nu flyttat till STHLM, haft besök av min kusin och hans tjej, blivit inbjuden på inflyttningsfest, lagat god mat och planerat att ladda hem Montana Sky eftersom jag inte hann se den ikväll (gillar filmer som utspelar sig i ranch-miljö). Det påminner mig om att jag måste se Mannen som kan tala med hästar, som är ungefär i samma stil som Montana Sky fast mycket mer känd. Jag har även planerat in ett besök till arbetsförmedlingen i morgon, får se hur bra det går för mig att komma upp i tid till det...

Nu ska jag gå å kramas litet med min älskling....
/Fia over and out

Out of the Wilderness

Idag bär det av hem till Luleå, och det är med blandade känslor. Varje gång jag åker hemhem så är det i för få dagar, hinner bara med hälften av vad jag vill göra och hälften av personerna som jag vill träffa. Måste komma hem oftare. Funderar på att åka hem första helgen i oktober och passa Sudden då päronen är i Sthlm, kanske dra ihop E&L och gå ut på tresco som "in the old days". Kanske får jag också tid att gå upp till hundberget, och tid till att läsa fler böcker ur mammas bibliotek.

Den här trippen har varit litet känslosammare än de brukar eftersom en person i vår bekantskapskrets dött. Vi har pratat mycket om döden och om familjen, det som känns bra är att vi är en så tajt familj, alla barnen är utflugna ur boet men återvänder hela tiden. Pappa å mamma är bra föräldrar som lyckats få en så bra familjesammanhållning. =)

Sen har man ju fått det vanliga ego-boosten... mamma är av den uppfattningen att hennes barn är intelligentast och bäst i världen och hon är inte snål med berömmen, vilket gör att jag alltid åker tillbaka till Luleå med tusen gånger mer målinriktning och engagemang än när jag lämnade stället. Det känns rätt så bra. =)

Nu ska vi äta Korv Stroganoff innan vi åker, så goodbye from me och see you soon.
/Fia over and out

En ganska chockerande sak..

Storebror ser dig...

Inte nog med att man ska oroa sig för att arbetsgivare kan surfa fram ens blogg, nu är det tydligen praxis bland myndigheter... Då är frågan - vad väger störst: rätten till ett privatliv eller yttrandefrihet?

Jag säger... orka?

/Fia

En dag i livet

Igår lämnade jag in mitt examensarbete, förhoppningsvis för sista gången. Nu går jag och väntar på svar från examinatorn, och har kunnat kosta på mig litet ledighet (eftersom de ändå inte ringt någonting från kvantum). Detta innebär att jag idag har tagit mig ut ur lägenheten och bara varit social med massor av människor, som på den gamla goda tiden! Spenderade förmiddagen på Kåren, spelade lite mulle, drack kaffe och pratade med någon arbetare som trodde jag var ny där. Sa hejdå till L som åkte hem till Götet igen, sen åkte jag på stan och fikade med E&L samt M. Blev även en kort shoppingtur (jag är en stolt ägare till en svart Lindextröja) och sen bar det av hem till Älvsbyn.

Skälet som jag åkt hem är av en tråkig natur, på fredag är det begravning av min brors kompis. Ska stanna här till lördag och passa på att umgås med min bror, men även med E&L. Och så ska jag läsa böcker. Min mamma har fyndat på Återbruket (vilket är ungefär som Myrornas) och de böcker som jag plockat ned till gästrummet är "I vargars närhet" av Nicholas Evans (som jag ska läsa ikväll) och ett gäng av Danielle Steel, Jane Austen och Barbara Taylor Bradford. Låter det litet sliskigt? Well, vad kan jag säga? Jag är en obotlig romantiker innerst inne. =)

Tänkte avsluta med en hälsning från Sota och Aska (som just nu är mycket missnöjda med att vara terroristerade av Sudden) "MIIEEEEAAAUUOOOOUUUAAAA!!" *frääs*

/Fia over and out

Fia Tänker Till....

För ett par dagar sen fick jag en idé... (då jag satt i kassan och hade så där lagom tråkigt).

Istället för att ha en sån där vanlig butik som är som alla andra, trist och tråkig och alldeles för förutsägbar... skulle man ju kunna ha en butik som även extraknäckte som... hinderbana! (Nu tänkte jag inte en sån där som dom har i armén, utan en i stil med den som var med på TV4:as gamla goding "Gladiatorerna". Gladiatorerna i det här fallet skulle då vara butiksmedarbetarna.)

Picture this....
* Ditt första mål - att få en korg att stoppa matvarorna i. Men för att få den här korgen måste du springa ifatt någon blixtsnabb kassörska som springer omkring med korgvagnarna i butiken och även snor alla som ligger tomma på marken. Lyckas du få en korg är den säker, lyckas du inte, får du hålla matvarorna i handen.

* Mejeriavdelningen - Här har vi då Galna Gustav, vår rugbyspelande kolonialarbetare som är van att tacklas. Han försvarar mjölken. Lyckas du komma förbi honom får du plocka på dig mejeriprodukter, annars får du vara utan.

*Sen - frukten. Här möts du av Erik och Jenny, våra dopade grönsakshanterare som slänger allt från avocado till vitkål på dig. Lyckas du dodga deras grönsaker och frukt får du plocka på dig vad du vill, annars gå vidare.

*Kyldiskarna - längst diskarna springer fler kolonialarbetare med stora mitsar och sparrar (heter det så?), deras mål är att hålla dig borta från kyldiskarna. Lycka till med att plocka på dig en enda vara... och endast om du har riktigt svinig tur kommer du lyckas få den frysvara du varit ute efter från början.

*Sista hindret - betalningen. Endast en kassa är öppen, och vid denna står hela kassör-gänget och väntar. De täcker bandet som målvakter, och det du ska göra är att försöka slänga på varorna på bandet. Ligger dom på bandet är dom säkra. Missar du... bättre lycka nästa gång du ska handla!

Det var min lilla idé, nu hoppas jag att någon plockar upp det här och driver det till handling. Jag höver gladiatorhandling!

/Fia over and out..

Ps. Idag ska jag gå till skolan. Konstigt.

Lyckad dag

Veckan startade med ett ryck i morse då jag vaknade utvilad som en tupp (visst e´ ja fyndig?) kl. 9.00, gick upp och satte mig vid datorn. Jag kom på att jag skulle fixa till en sak på min uppsats, sen en till, sen en till. Sen så blev jag fast. Halv elva kände jag hur magen knorrade, hämtade lite frukost och såg ett missat samtal från Kvantum. Jag ringde tillbaka och fick reda på att jag gått miste om ett arbetspass jag kunde ha fått eftersom någon var sjuk. Nåja, sa dom, det kanske dyker upp ett åt dig imorgon. Bra, tyckte jag, och så fortsatte jag skriva på uppsatsen. Skrev och skrev tills jag äntligen kände att den var färdigfixat. Då var klockan plötsligt 16.00 och jag hade suttit i underkläderna i sju timmar, hade inte ens borstat tänderna eller ätit lunch. (När man får den där rätta inspirationen är det lätt att glömma bort de vardagliga sakerna.. ;)

Imorgon ska jag ögna igenom uppsatsen en sista gång och sen lämna in den... känns otroligt skönt! (Tänk, snart kan jag hämta ut min examen...!)

Senare idag fick jag massa besök, bland annat av en vän som jag inte träffat sen december på grund av att hon bor en bit bort. Var jättekul att umgås och snacka om allt som hänt, hon är alltid så glad.. Vi åt tacos, såg på top model, csi, sen bakade jag chokladkaka. Nu har alla gått hem och jag sitter här och glädjs för mig själv.

Nu är skolan snart över.

/Fia over and out

DaVinci-koden slutläst

Nu har jag äntligen läst ut DaVinci-koden och tänkte delge mina sista tankar om den innan jag lägger tillbaka den på bokhyllan och glömmer bort den i några år.

Från bokens början till dess slut har mina åsikter om den varierat stort. Först kändes det mest som om Dan Browns mål med boken var att visa vilket snille han var. Han kastade fram det gyllene medeltalet, fibonaccios talföljd, daVinci's olika teorier och massor andra fakta som, hur intressant det än var, gjorde Langdon och Neveu till insufferable know-it-all's. Det blev helt omöjligt att relatera till dem, vilket gjorde att boken sjönk i mina ögon. Men sen när de flydde till London och handlingen kom igång på riktigt... då kunde jag knappt släppa boken över huvud taget...

Förut sade jag att jag inte gillar Dan Browns korthuggna skrivstil, men det stämmer inte riktigt. Jag respekterar Dan Browns skrivstil, den funkade i vissa kapitel, medan andra kapitel sög. Vad jag gillade mest med boken var hans sätt att beskriva Teabing och Läraren som två olika personer, samt hans karaktärisering av Silas. Silas var den person som fick vara mänsklig och fela - visst, han var en mördare - men vi visste alla var han kom från och vad han varit med om. För mig blev han den mig den person som jag sympatiserade mest med...

Det är underligt hur det kan bli ibland...

Nu ska jag slöa vidare!
/Fia over and out

Kattkalendern

Har jag någonsin berättat för er om min kära katt-kalender med olika kattporträtt för varje månad..? Inte? Vad konstigt...

På bilden bredvid kan ni se mars-katten Dina, en russian blue-unge från Gävle. Denna månad är det ett porträtt av en norsk skogskatt vid namn Theoder. Theoder är en långhårig, bruntigrerad tabby med en vit nos och haka. På bilden räcker Theoder ut tungan åt kameran på ett ytterst ohyffsat sätt... men så är ju också katter väldigt ohyffsade varelser. =)

En kalender är bra att ha av många skäl. För det första så kan man varje månad njuta av ytterligare ett nytt sött kattansikte. Sen så kan man skriva ned saker som man måste komma ihåg, och arbetstider. (Denna månad är kalendern fullklottrad med det senare.) Sen kan kalendrar fungera som uppstressare, vilket är mindre kul ("Ånej, är vi _redan_ inne i september!")...

Men inte idag, för idag tar jag mig friheten att lata mig.

Har tagit det mogna beslutet att inte fixa på revideringen någonting idag eftersom jag uppriktigt sagt känner mig utsliten. Så jag ligger och läser DaVinci-koden, halvsover och gosar med mina pälsbollar. Ska nog vara skamlös och titta litet på Våra Bästa År nu också. Och kanske skriva litet på andra, mer roliga saker. Sen, jobba och tjäna pengar.

Sist av allt tänkte jag bara inflika en liten sak från min andra, minst lika braiga, pocketkalender (som idag känner sig litet åsidosatt).

"Att ibland stanna upp ett tag, kan vara enda möjligheten att orka gå vidare..."

- Citat av Olle Wedholm.

/Fia over and out

Jag som oroade mig att jag inte skulle få arbeta..Pfffft! Denna vecka och förgående vecka har jag fått heltid, och även fast jag bara är schemalagd med en dag i veckan från nästa vecka framåt har jag en känsla av att jag kommer bli inringd rätt så ofta. I'm gonna be rich, rich, rich! *does the moonwalk* I övrigt så händer inte mycket. Jag ska plugga idag, tills jag åker till jobbet, och så ska jag plugga imorgon, tills jag åker till jobbet. För jag är en duktig kicka. Sen så kommer Lojsen å hälsar på, hoppas bara vi hinner träffas!

Dagens favorit är föresten min lilla murgröna som jag har i kontoret. Den hänger ned över ena sidan av skrivbordet och försöker sticka in sina små armar här och var (well, det är ju en klingerväxt after all). Plockade in den från balkongen för ett par dagar sen, och den trivs verkligen här inne! Den har redan fått massor med nya gröna blad, och tittar man riktigt noga ser man små små babyskott här och var, som blir större för varje dag. Tuffse tycker jag är lite knasig eftersom jag sitter och klappar mina blommor och pratar med dom, men det ger ju resultat! =)

Nåväl, to the uppsats! *oentusiastiskt 'weee'*

/Fia over and out

Morning has broken....

...eller förmiddagen. Jag vaknade med ett ryck ur en konstig dröm, förvirrad och stressad. Skulle jag jobba idag? Vart var Tommy? Sen hörde jag någonting smälla och dörren gled upp, och Aska hoppade in och hälsade mig godmorgon. Förstår inte hur hon kan höra att jag vaknar, det är ju inte precis som att jag gör några ljud av mig. Men så är det med katter, de är lite mystiska...

Idag var det tänkt att jag skulle ta min bärbara dator och sitta i skolan och plugga men på grund av att jag vaknade sent tänkte jag att det är bäst om jag stannar hemma och pluggar för då får jag mer gjort också. (Tar ju tid och föra över allt till den bärbara datorn...)

Nu så ska jag göra kaff' och fil och gosa lite mer med Aska.

/Fia over and out

Flitig som en myra

Idag är jag flitig, steg upp klockan nio och satt med uppsatsen ända till ett. Har fått ganska mycket gjort också, så nu tänkte jag vara snäll med mig själv och tillåta mig ha lite kul tills jag cyklar iväg till jobbet halv fem. Tror jag ska ägna mig litet åt Da Vinci-koden och dricka litet mer kaff. Boken är ganska okej, men inte jättebra. Tror det var M som sa någonting om att hon inte gillade Dan Browns korthuggna skrivstil, något jag helt kan hålla med om. Men den är ändå rätt spännande... =)

Har kommit fram till att jag måste bli flitigare på att läsa, det är trots allt ett av de viktigaste råden i Stephen Kings "Att Skriva". Läs, läs, läs - så blir du en bättre författare. Den andra fröken M gav mig för ett tag sen några böcker ur en fantasy-bokserie som heter "Imperiets Dotter" av Raymond E. Feist och Janny Wurst, som jag tänkte ta itu med sen, och så har jag två fantasyböcker av Tad Williams som jag glance:at nyfiket på.

Nej, om man skulle ta och sätta igång med å lata sig då!
/Fia over and out

Bra dag

Idag har varit en bra dag. Har så gott som sammanställt min bok-plott. och så har jag varit och gått på stan med Tommy... i min nya snygga jacka! Sen åt vi på MCM och diskuterade våra framtidsplaner *toklängtar tills vi flyttar, när och vart det nu blir*. Sen ikväll så har vi varit och handlat och nu sitter vi och ser på Silver Surfer (fast det är pisspaus)... Sen har jag tagit ett *viktigt* beslut i mitt liv. Ska gå ur mitt medlemsskap i Vevay. De skickar bara kassa grejer. Jag använder inte ens upp en tredjedel av det jag får...

Så sammanfattar man min lediga dag.

Tror dock det är dags för mig att ta mig ur lägenheten och hälsa på någon kompis snart. Börjar ju bli rysligt asocial (Vad kan det bero på?). Nåja. Älskar min kära sambo och mina katter (fast än den ene nu har uppfunnit leken "putta ned allt som går att flytta från bordskanter". Silly cat, silly cat, what am I feeding you?

Nu - mera Silver Surfer!

/Fia out

Vilken dag, vilket liv!

Vaknade upp och funderade länge och väl innan jag beslöt mig för att inte sjukanmäla mig trots att jag faktiskt mådde piss. Det blev faktiskt bättre sen på dagen, men så är det ju alltid när man är förkyld. Nu mår jag piss igen, men jag orkar inte bry mig. Har haft en mycket trevlig dag på jobbet. Min lunchrast spenderades med hela min familj som kom för att hälsa på, jag tror dom kände på sig att jag behövde lite familjekramar! Älskar min familj, den är bäst i hela världen! =) (Trots att pappa berättade ett jättesnuskigt skämt för mina arbetskamrater så jag fick skämmas... bara tur att mina arbetskamrater gillade historien iallafall... ;)

Sen, lite senare på eftermiddagen kom min underbara älskade och våra vänner och "hälsade på", dvs läskade mig med allt snacks de skulle ha för kvällen. Men det var så trevligt att se dem så jag var på bra humör ett långt tag efteråt! Sen när jag satt där i godan ro och tänkte att "nu har visst hela världen varit och hälsat på mig..." så kom tre goda vänner till och förgyllde min arbetsdag.

Sånna dagar vill jag ha mer av! Bring them to meee..!

Dagar som jag inte vill ha fler av:

• bakfulla dagar
• dagar då jag måste göra tråkiga saker
• dagar då jag är ledsen
• dagar då jag måste sitta still

Sådärja, nu förstår alla vad jag menar. Och det är bäst att ni fortsätter förgylla mina dagar.

/Fia over and out

Om saker som är som dom är...

Har varit en lång dag idag. Spenderade förmiddagen med att se Mists of Avalon, som jag kom fram till är ganska tråkig. Sen hade jag litet mer tråkigt. Sen så gjorde jag en del ärenden på stan och sen mötte jag upp Erika och Linnea som kommit från Älvsbyn för att umgås litet. Vi satte oss på Condis och pratade litet om allting som hänt på sistone. Mycket tråkiga saker kom upp, både om vår vän Stella som dog i december och om min brors kompis som dött för två veckor sedan. Det var otroligt skönt att prata om allting jobbigt som hänt, och jag tror det fått mig att kunna acceptera saker och ting. En del härliga minnen kom upp om Stella, och vi har pratat om att åka till Boden och hälsa på hennes mamma och besöka hennes grav. Om hon har en grav.

Av många anledningar så önskar jag dock att jag vore hemma i Älvsbyn just nu. Vill träffa min kära bror Johan och ge han en stor kram, vilket han nog behöver, och så vill jag träffa mitt andra väldigt speciella tvillingpar Anna och Alexandra som igår fyllde 17 år. Tänk så långt tiden går, det var ju nyss de var fyra år gamla och stod och lutade in på vår sida om häcken och spionerade på mig i min hammock. Jag var 11 vid det tillfället och satt troligen och läste någonting av David Eddings, men trots bokens höga kvalité så rycktes min uppmärksamhet bort till dessa underliga små uppenbarelser i röda små regnstövlar... Tänk om jag vetat då vad jag vetat nu, att dom 12 år senare skulle vinna priser som världens och sveriges bästa döva idrottskvinnor! (Det kanske till och med var på grund av min utmärkta barnpassning som dessa två inspirerades till sina framgångar... man vet ju aldrig...)

Jag tror alldeles för litet i den här världen är lämnat åt slumpen, utan många saker som är som dom är, är så för att så många små händelser lett till större händelser, som slutligen landat alla i den sits de är idag. Vilket leder mig till kvällens citat som avslutar dagens (något deprimerande) inlägg:

"Livet är som ett pokerspel, vi måste alla göra det bästa av de kort vi fått på handen."

/Fia over and out