Imperfect being...

"You are an imperfect being, created by an imperfect being. Finding your weakness is only a matter of time. "

Det finns ingen som säger det så bra som Alice Krige...

Vi är inte perfekta - inte jag, inte du. Nåja, jag mer än andra då. ;) Men fortfarande, vi är ofulländade varelser. Individuella, egensinniga, vissa smartare än andra. Vissa jobbar bra i grupp, andra kan själv....



Vi är inget borgkollektiv med "a single consciousness". Detta innebär: vi är för det mesta askassa på att kommunicera!

Det är enkelt att missförstå och anta att en annan person vet hur man menar, vilket kan leda till en hel del frustration.

Jag och Louise har haft en liten diskussion på lunarstorm om flirtande. Hon menar att det är helt okej att flirta med andra människor även om man är i ett förhållande, så länge som flirtandet inte leder till något syndigt, medan jag inte tycker det är okej att flirta med andra människor när man är ihop med någon. Från våra perspektiv verkade den andras åsikt antagligen ganska konstig, men det hela visade sig bero på att vi har olika uppfattningar om vad en flirt är.

Hennes uppfattning av flirtar är att "det är uppskattning man visar mot en annan utan att utlova något." Min uppfattning är att flirtandet är en del av uppvaktandet, den fasen där man låter den andra parten veta att man är intresserad... om flirtandet är uppskattning man visar mot en annan utan att utlova något.. Då kan man väl lika gärna kalla det att visa uppskattning?

Vore det inte bättre ibland om vi vore ett borgkollektiv? Men å andra sidan, vad finns det då för tjusning med att lära känna någon? När vi inte längre uppvisar individuella tankemönster, vad är då utmaningen med att lära känna andra människor?

Det är kanske just denna okunskap om vad den andra tycker och tänker som gör att män dras till kvinnor och vice versa. Det har alltid funnits en viss mystik mellan könen, och män och kvinnor har (som vi alla vet) också ofta svårast att kommunicera. *generellt antagande, jag vet*. But generally speaking, män och kvinnor är verkligen från helt olika världar.

Men ibland kan jag verkligen bli knäpp när det gäller att kommunicera med män, det är som att måsta lära sig prata ett helt nytt språk. Never the less, man måste lära sig att förstå varandra... ifall man är i ett förhållande är det förstås viktigast, alla män och kvinnor måste inte lära sig förstå varandra. Vissa har jag inte ens börjat försöka förstå. Och en del förstår inte mig. Inte över huvud taget.

Jag förstår att man ibland tolkar människor olika, men jag kan bli lite less på människor som tror dom har mig "all figured out" när det visar sig att de inte har en endaste aning om hur jag är. Och då är frågan, ska man göra sig besväret att förklara att de har misstagit sig på mig, är det värt mödan, eller ska man bara skratta å hålla käft?

Ingen är perfekt, men vissa är mer fulländade än andra =)

/fia over and out