söndag, april 19, 2009

Allsvenskan

Jag har varit på allsvenska-match i damfotboll.

Vänta nu, kanske någon säger. Fotboll och Fia brukar väl inte gå hand i hand? Nej, det stämmer ju, jag är inte världens mest sportintresserade, men när det gäller Piteådamerna i Allsvenskan så är jag deras största fan pga att mina närmaste barndomsvänner spelar där. Fick ett meddelande av L, den ene av dem, när jag var på After Work, som sade att hon skulle spela på lördagen mot Malmö vid Hästhagen (nära Kronprinsen). Självklart pallrade jag mig upp på lördagmorgon och rusade in för att se henne in action. Bara en sjuk tur att jag inte var så bakis annars hade det blivit jobbigt!

Vi bestämde en snabb dejt innan de skulle förbereda för matchen, så jag var tvungen att skynda mig upp på morgonen och rusa till Malmö. Glömde bort att föra över pengar från sparkontot, och så glömde jag bort att ta med mig en bok (vilket jag alltid annars har med mig). Efter snabbträffen skyndade jag mig därför till SF-bokhandeln, köpte en bok, och satte mig därefter på Gustav Adolfs Torg där jag myste i vårsolen till tonerna av gatumusikanter och ljudet av sjöfåglar. Jag dröjde där ett bra tag tills det var dags för match.

Matchen blev tyvärr ingen höjdarmatch för Piteådamerna, men det är ganska ojämna lag som är med i Allsvenskan, och Piteådamerna har just kommit med i Allsvenskan för första gången någonsin, så de måste ju få litet tid å spela ihop sig. Jag tycker hur som helst att det var kul att se L in action, hon spelade som en gud det lilla hon var med, aldrig har jag sett någon springa så fort! Jag blir alldeles matt bara av att se dem springa runt...

Nu idag är jag så trött, så trött. Kanske tog igen bakisheten idàg? Ska äta middag, gå ut och gå, och sedan se en film innan det blir dags att nanna. Imorgon är det ny arbetsvecka med nya fräscha tag!

2 kommentarer:

Linnea sa...

Du var min största och bästa supporter på matchen :) Jag kände ditt psykologiska stöd och jag tror att vi förvirrade motståndarna med teckenspråkstaktiken vi hade. Annars hade kanske siffrorna blivit ännu större, men det satte vi stopp för. Haha.

Fia sa...

Yes, jag känner verkligen att vi gjord en stor skillnad där. ;)