Spännande ny tid

Efter snart 24 år med denna atletiska, muskulösa, kraftfulla bomb till kropp (pfffft!) har vissa krämpor nu börjat visat sig. Fast jag skulle inte kalla dem krämpor, snarare som viskningar, små krusningar på ytan, som säger att det kan komma en tid då min kropp inte är i så bra trim som idag (återigen: pffft!!)...

Det är trots allt bara att vänta sig, snart trillar man ju över det stora sträcket då 30 är närmare än 20, då man -enligt legenderna (läs T, red.anm.) - väljer praktisk funktion istället för mode, tar paraplyet med sig just in case, börjar referera till "the good old days" och tycker att barna av idag är inte riktigt kloka. Faktum är att jag fick en uppenbarelse om just detta häromdagen då jag - pga mitt nya vuxna jobb - fick hem papper som frågade var jag skulle placera min tjänstepension. Pension? Jag behöver väl inte börja tänka på pension än. Eller jo... just ja, det kanske är dags nu?

Jag säger inte att jag skulle börja bli gammal - nej nej. Jag är fortfarande ett stort barn och kommer alltid vara det innerst inne. Vid varje tillfälle jag får tuggar jag hubbabubba och blåser bubblor, skrattar åt barnsliga skämt och räcker ut tungan åt min älskling. Jag kommer aldrig bli gammal. Men min kropp kanske blir det.

Därför är det nu - efter stor eftertanke och argumentering med mig själv - som jag tar det mogna beslutet att ge mig ut på jakt efter gångstavar. Just det, sådana där som pensionärer (och Karin, uppenbarligen - fast hon är väl inräknad som pensionär? ;P ) använder. Med hjälp av dessa gångstavar ämnar jag ta min kropp till nya höjder, höjder som Hälsosam kondition och Rörliga nack och axelmuskler.

Det är en spännande ny tid. Stay tuned!