Ett år i Skåne

Nu har jag bott i Skåne i ett helt år. Det känns som om det var igår vi bilade ned, men ändå inte för det har ju hänt rätt så mycket. Jag har jobbat på två olika ställen, varit utomlands, varit hemmahemma, fått en lägenhet och renoverat två rum, fått mitt första riktiga jobb... Det har inte gått så snabbt eller så smidigt som jag önskat men samtidigt är jag nog inte alltid helt realistisk i mina mål. Idag, ett år efter flytten ned, har jag t ex äntligen kunnat köpa min egen dator.

That's right you guys - Fia's back!

Jag har kännt mig underligt avskuren från verkligheten utan egen dator men samtidigt har det nog varit nyttigt för mig. Tidigare var jag praktiskt taget beroende av internet, timmar kunde försvinna utan att jag reste mig och sen undrade jag vart dagen hade tagit vägen. Nu har jag märkt hur mycket annat man hinner med när man inte sitter framför datorn jämt och ständigt. Jag har läst hur mycket böcker som helst, skrivit, pysslat, tittat på filmer. Nu gäller det att bibehålla denna inställning så jag inte trillar ned i träsket igen...

Nåja, ni lär väl märka det isåfall!
/F

Ögonblicksbilder

en











Jag är inte särskilt exhibitionistisk men tänkte att porträttet kunde visa hur starkt solen lyser och hur glad Fia är för detta. =) Var i Västra Hamn i Malmö idag efter jobbet. Där intogs en latte och en chokladglass (mmm). Det var litet kyligt för det blåste från havet, men who cares?

Sen så måste jag bara visa hur söta Aska och Sota varit tidigare i månaden:

Bilden är tagen ovanifrån när de sover i soffan mot ryggstödet. De ser rätt så lustiga ut, dont they? För övrigt så kan jag berätta att träningen går framåt och jag har nästan lärt Aska spela död. Hon kan lägga sig ned och lägga huvudet platt mot marken, men jag måste ännu visa henne steg för steg, dvs ligg, ned med huvud, still. Ibland får hon för sig att hon ska rulla runt istället för att ligga still, så jag borde kanske lära henne det istället... Sota har nästan lärt sig sitta. Men också är hon den dummare av dem (syns kanske på uttrycket i den första bilden?)...

Phet-tisdag och observationer om Lund

Jo, det har ju varit fettisdag i tisdags (eller phet-tisdag för oss gangstrar) och dagen till ära hade jag picknick vid Lunds domkyrka bestående av kaffe och semla. Det var en mycket mysig vårdag, solen lyste och himlen var blå, fåglarna kvittrade och domkyrkan var... gammal. För er som inte vet riktigt vad den är kan ni gå in och kika här. Som ni ser är den jättestor och jättegammal. Den har till och med katakomber med gamla gravar och figurer från vikingatiden. Det ni!


Var var jag? Jo, det fikades litet och njöt av våren, och under tiden hann jag också reflektera litet över Lund som stad. Som ni säkert förstår är Lundaborna rätt så akademiska och snittet på förstagångsföderskor är här högst i hela landet. Folk går omkring med Clark Kent-glasögon och flugor och är sånna förståsigpåare. Lund vill också gärna göra sig känd som en internationell studentstad. De har affärer med tidningar från hela världen och är allmänt metropoliska. Lund tror helt enkelt att de är bäst. Till och med Lunds lodisar har hybris. Häromdagen såg jag en lodis rota igenom soporna i märkesjeans, fräsh dunjacka och bakåtvänd keps. Jag skämtar icket!


En annan observation om Lund är att det är helt omöjligt att köra bil inne i staden (allmänt känt fakta) så istället tar folk cykeln över allt. Men för att ni norrbottningar ska förstå vad det innebär måste jag nog klargöra skillnaden mellan att cykla i norrbotten och skåne... Här nere för människor fram sina cyklar som om de vore motorfordon, de cyklar alltså på vägen mitt bland bilarna och använder händerna som blinkers. På vissa ställen finns det även cykelfiler, och dessa har till och med egna rödljus. Så pass sofistikerat är det. Och går man på fel stig kan man hipps vipps bli påcyklad, så det gäller att hålla koll.


Men skälet till att folk cyklar överallt i skåne har ju mycket att göra med att det är så korta avstånd. Vore det tre mil till närmaste korvmoj tror jag nog inte någon tar cykeln, om det nu inte är återvändsgränder och enkelriktat hela vägen dit. Men då måste ju bara stadsplaneraren skjutas...

/F over and out

Lund är en konstig stad.

Shopping

Åkte in till Malmö efter jobbet och shoppade. Resultatet:

• Två koftor (en vit, en svart) à la HM
• En Charlaine Harries - Dead until dark à la SF-bok
• Inget nytt klockarmband
• En liten murgröna och en liten hemtrevnad à la Bauhaus
• En semla à la Ambrosia

Sen blev det indiskt. Jag har nu ätit ute fyra gånger denna vecka, minst. Jag är en usel människa och min börs börjar bli tom. Å andra sidan så har jag inte haft tid å laga mat...

Är det någon annan än jag som ser på Panicroom just nu och känner igen Bella från Twilight som dottern med diabetes? En sån lillskit.. =)

/F out

Livet är en såpopera

Mitt liv har tagit ett steg mot att bli såpopera a la Vänner-style.

Vi har en Ugly Naked Guy som bor mittemot fikarummet på jobbet. Då och då ser de andra honom stå i fönstret med rumpan bar. Själv har jag inte riktigt tittat efter, främst då för att jag inte vet vilket fönster det är, sen för att jag nog inte riktigt VILL se. Men vi har åtminstone en Ugly Naked Guy att skryta med, det är inte alla som har det.

I samband med att jag började komma ihåg vänner fick jag en släng av nostalgi och så hittade jag ett test...

Your result for The F.R.I.E.N.D.S Test...

Friends Lover!

You scored 86%!

Well done, That was very good. Although you still have room to improve! Get those box sets back out and start watchin!

Take The F.R.I.E.N.D.S Test

Vinter i Skåne

Snö, snö, snö! Allt är vitt och vackert, men bara så där så det knappt täcker gräset. När jag åker buss hem från Lund åker jag förbi vita ängar som slutar i vit himmel. (Det är nästan så man blir snöblind.) När jag stod och väntade på busstationen vid Trelleborgs torg ikväll var det mörkt och det gröna ergade taket på vattentornet började täckas. Det var som en scen ur någon medeltida saga. Lapphandskar dalade ned från himlen och täckte varje millimeter av marken och även mig.

Nu kanske ni undrar varför jag inte kommenterat detta tidigare? Det har ju faktiskt varit snö ett bra tag men jag trodde att ifall jag accepterade att det nu var vinter så skulle det smälta bort "just to smite me". Så vi får väl se om detta har hänt i morgon... Men jag tvivlar med tanke på att Malmö faktiskt nått 15 minus igår. Då är det kallt i Skåne!

Sunday bloody sunday...

Idag gjorde Fia kycklingsallad som höll på att få ett stycke pekfingertopp i sig med. Höll i en avocado och skulle dela den då jag slant med kniven och vipps sprutade det blod över hela bänken. Förskräckt ropar jag på sambon som kommer och hjälper mig med papper och säger åt mig att hålla det högt och trycka. Sen kommer smärtan, sån där svidande, dunkande smärta. Men inga tårar - Fia stolt.

Det blev ett skärsår som var några millimeter djupt och en centimeter långt på sidan om pekfingertoppen precis i linje med nagelbandet - men inte på det som tur var! Behövs inte sy eller något, men det var förskräckligt så mycket blod som kan komma ur ett finger!

(Obs! Ingen kycklingsallad blev skadad under händelsen! Obs!)

Nu ikväll har jag sett Wall-E. Tänkte recensera den på filmbloggen men det hade redan Martina gjort så det känns litet överflödigt att göra det igen. Har även hyrt 3:10 to Yuma och the Bank job med Jason Statham (har du sett den än Martina?). Nu ska jag lägga mig å läsa en bok innan det är dags å göra iordning sig för morgondagen då det är dags å åka till jobbet igen.

F over and out

Valentine's day

Från oss alla till er alla - Ha en bra Alla hjärtans dag!

Return of the Cineasts

Igår fick jag frågan från Martina om jag ville vara med och recensera filmer på Return of the Cineasts och tackade naturligtvis ja eftersom jag älskar att skriva om filmer. För er som undrar litet mer om min smak i filmer och sånt så kan ni klicka in på länken och läsa min inledande presentation.

Musketörernas hämnd

Häromdagen gick jag förbi en liten filmlåda på Willys med gamla filmer för 20 spänn. Vad skådade då mitt öga? Jo, den här.

Efter att ha läst baksidan och alla positiva kritikeruttalanden på framsidan, samt att jag också vet att min käre mr T älskar musketörer och eftersom jag är ett stort fan av äventyrsgenrén med svärdsscener och pampig musik så beslutade jag mig för att unna oss denna Musketörernas Hämnd.

Hur som haver. Gick hem, berättade att "Fia duktig - vi titta film nu!" och så slänger vi igång filmen. Och vad tror ni händer?

Det satans åbäket är på FRANSKA!

Förvirrad kollar jag återigen genom texten på fordralet. Ingenstans står det "Franskt tal", så jag blir genast putt pga den falska marknadsföringen. Vi beslutar oss dock för att kika vidare och se vad som händer... Efter världens längsta inledning, en pinsamt dålig svärdsscen följt av "Boy meets Girl and falls inlove in ten seconds." Efter tjugo sekunder beslutar de sig för att de älskar varandra. Hur kul är det egentligen? Inte realistiskt för fem öre. Jag och sambon sitter där förvirrade och säger saker som "ookej..?" och "öööh?" Sedan stänger vi av.

Den dagens insikt blev att hålla sig borta från alla äventyrsfilmer som har franska skådespelare. De kan inte vara bra.

Wordle

Hittade just en kul sida som tar ett hoppplock av ord från ens blogg och blandar ihop dem till ett "ordmoln". Så här såg det ut när jag testade:

Spännande ny tid

Efter snart 24 år med denna atletiska, muskulösa, kraftfulla bomb till kropp (pfffft!) har vissa krämpor nu börjat visat sig. Fast jag skulle inte kalla dem krämpor, snarare som viskningar, små krusningar på ytan, som säger att det kan komma en tid då min kropp inte är i så bra trim som idag (återigen: pffft!!)...

Det är trots allt bara att vänta sig, snart trillar man ju över det stora sträcket då 30 är närmare än 20, då man -enligt legenderna (läs T, red.anm.) - väljer praktisk funktion istället för mode, tar paraplyet med sig just in case, börjar referera till "the good old days" och tycker att barna av idag är inte riktigt kloka. Faktum är att jag fick en uppenbarelse om just detta häromdagen då jag - pga mitt nya vuxna jobb - fick hem papper som frågade var jag skulle placera min tjänstepension. Pension? Jag behöver väl inte börja tänka på pension än. Eller jo... just ja, det kanske är dags nu?

Jag säger inte att jag skulle börja bli gammal - nej nej. Jag är fortfarande ett stort barn och kommer alltid vara det innerst inne. Vid varje tillfälle jag får tuggar jag hubbabubba och blåser bubblor, skrattar åt barnsliga skämt och räcker ut tungan åt min älskling. Jag kommer aldrig bli gammal. Men min kropp kanske blir det.

Därför är det nu - efter stor eftertanke och argumentering med mig själv - som jag tar det mogna beslutet att ge mig ut på jakt efter gångstavar. Just det, sådana där som pensionärer (och Karin, uppenbarligen - fast hon är väl inräknad som pensionär? ;P ) använder. Med hjälp av dessa gångstavar ämnar jag ta min kropp till nya höjder, höjder som Hälsosam kondition och Rörliga nack och axelmuskler.

Det är en spännande ny tid. Stay tuned!

Underbar och älskad av alla

... och på jobbet går det också bra.



(Så kan man kanske sammanfatta mitt liv. Fast jag vet inte riktigt om jag är "älskad av alla", jag är ju ändå litet galen av mig.)



Idag var det falafeltorsdag och i morgon är det After Work. Ska bli kul att se hur arbetskamraten bor och se litet mer av Lund. Planen är att vi skall ha litet fördrink hos arbetskamraten, sedan bege oss ut på restaurang där vi skall wine:a & dine:a.



På träningsplanen har det varit dött denna vecka. Är så ofantligt trött hela tiden..! (Igår gick jag och lade mig 21.30.) Men jag lovar att jag skall komma igång snart igen! Funderar på att köpa gångstavar i helgen så jag effektiviserar mina promenixer litet. Som det är just nu så gör träningen absolut noll för min fitness, det är snarare så att jag samlar på mig kilon trots motionen... kan ju iofs ha något att göra med sjuk sambo som vill äta godis hela tiden... Men man ska ju inte skylla ifrån sig, eller hur?



Nej nu är det middagsdags!

Snö och Vanity fair

Nu har den sista köldknäppen kommit till Skåne. Efter månader av bar mark är det nu ett tunt, tunt lager snö som antagligen lär tina bort inom någon dag (eller möjligtvis timme). Det är bara passa på å njuta av "vintern".

Igår såg jag Vanity Fair, en mycket bra film med ett brett spektrum av kända skådespelare, bland annat Reese Witherspoon, Gabriel Byrne, Rhys Ifans och Jonathan Rhys Meyers. Det handlar om ett England under koloniernas tid, kriget mot Napoleon, och den sociala leken som försiggick bakom stängda dörrar i Englands aristokrati. Det fanns dem som var sociala klättrare, som tog sig från ett stånd till ett annat genom att köpa titlar och gifta sig rikt. Sen fanns det Becky Sharp, dottern till en fransk operasångerska. Hon var en 'social mountaineer'.

Denna film är en nyans modernare än de vanliga kostymdramer, både i tidsålder och i folks beteenden och påminner mer om Borta med vinden (utan den tramsige Scarlett) än om Stolthet och Fördom, men den är ändå ett kostymdrama i all bemärkelse. Vi får följa Becky Sharps liv och de omständigheter som alla hennes val för med sig. I vissa bemärkelser är den romantisk och fin, i andra är den bitterljuv och sorglig. Skådespelarinsatserna är utmärkta, dialogerna snabba och eftertänkta... Allt som allt får den fyra aristokrater av fem möjliga.