Dag 11 – Mina syskon

Jag har två äldre bröder som heter Johan och David. David är äldst, Johan är mellanbarnet och jag är alltså "minstingen". När jag var liten så ville jag visa mig lika tuff eller tuffare än Johan och David, tex när jag började tappa mina mjölktänder. Jag började vicka på någon av framtänderna, men den ville inte riktigt lossna och jag bad om mammas hjälp. Då förklarade mamma för mig att Johan och David inte vågat dra ut sina mjölktänder själva utan fick be mamma hjälpa till med tandtråd. Då var jag ju tvungen att visa mig tuffare, så jag tog i med all kraft jag hade och drog loss tanden. *coolast i stan*

Vi kan verkligen säga att vi var kära barn eftersom vi fick många namn av våra föräldrar. Inte bara ett förnamn och två mellannamn utan även smeknamn, och de var otaliga... Efter Davids sandlådeperiod döpte pappa om honom till Dadda-Hink-Och-Spade (väldigt coolt). Efter att familjen introducerats till Star Trek döpte mamma om David till Mr Data. (Vilka nördar vi var redan då!) Johan fick ofta heta Johann Sebastian Bach, eller Joan-poan som jag gillade att kalla honom. Tyvärr fanns det nog inte så många kända Sofior, jag blev istället kallad för Fibblan. Eller Soffipropp. Eller Sophia Loren. Eller Sop-Fia enligt David.  Har alltid gillat Johans smeknamn åt mig extra mycket... Syster-yster. :-)
Litet minnen från mina två bröder...
David gillade Stålmannen (still does.. jag med för den delen), så mamma sydde oss stålmannendräkter av blåa lakan (jag var supergirl). Tror Johan var Lex Luthor. Johan fick för det mesta vara "ondingen" eftersom David inte ville vara ond då vi lekte, för då kommer man ju inte till himmelen.. :) Hur sött var inte det??


Johan var stjärnan i familjen, bra på fotboll, blev utvald till att vara Thomas Ledin i skolans Kabaré och gillade att apa sig och sjunga Magnus Uggla - Jag mår illa. Han tyckte det var extra roligt att sjunga "När jag ser Orup upp i Mercan fria, till Sofia, mår jag riktigt illa!" eftersom man då kunde pika lillsyrran.

Det var litet om mina syskon...