Dag 17 – Mitt favoritminne

Svårt, man har ju så många bra minnen. Det skulle väl vara något tillfälle med familjen, då vi alla varit tillsammans. Typ som på Gran Canaria. Fast ett väldigt kärt minne är dock från den jul då jag, bröderna och kusinen B och hans flickvän J spelade Risk i princip hela tiden. Kusinen B och hans dåvarande flickvän J var uppe på besök från hufvudstaden, hon var gravid med lille L då. Vi var insnöade med -30 och hade inte mycket annat vi kunde göra... Men vi hade kul ändå!

Vad har ni för favoritminnen med mig?? Det är vad jag skulle vilja veta! =)

Dag 16 – Min första kyss

När jag var 6 år gammal så beslutade jag och grannpojken Kim oss för att vi skulle gifta oss då vi blev stora. Vi skulle köpa huset längre ner på gatan (som varit till salu ett tag runt 1990). Kim kom med presenter till mig för varje dag som vi var tillsammans. Jag minns inte riktigt säkert men jag tror jag fick min första puss av Kim. :-)

Min första kyss vet jag inte riktigt, har pussat många pojkar genom åren... ;-)

På tal om andra slags kyssar (elektriska stötar) så fick min bror Johan sin första kyss runt 1990 när han lekte McGyver och stoppade ett par vassa metallföremål i ett eluttag. Smart, Johan. Mycket smart... *fnissar skadeglatt*

Dag 15 – Mina drömmar

En dröm som jag har haft sen unga år är att jag ska åka på en lång resa till Skottland, bo i ett slott, delta i skotska högtidligheter, träffa en mörk och stilig främling som sveper mig off my feets...

Det är okej om det händer i Irland med... ;)

En annan dröm är att jag skriver en bok och blir en känd författarinna, köper ett eget slott och imponerar på min mörka och stiliga främling som då blir upp över öronen förälskad i mig... ;)

Min högsta önskan är dock denna: att få vara lycklig oavsett mörk stilig främling eller ej, att ha en bunt med vänner att umgås med, en bunt med böcker att läsa, filmer att se, spel att spela, fester att gå på, dillchips till förbannelse och att ha personer i mitt liv som älskar mig, och som jag älskar. I am living that dream.

Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?

Känns som om jag redan svarat på denna fråga..
För dem som är nyfikna så kan jag dock berätta att jag bar ett par jeans, en grå polo-tshirt i mjukt ull, en vit stickad kofta med trekvartsärmar. Sen så har jag inget mer att berätta om min klädsel! Har just kommit hem från Fagans och ska ta en varm mysig dusch... Det snöar ute!

Dag 13 – Den här veckan

Måndag... vad gjorde jag i måndags? *blank* Jo, jag satt på Simons nya soffa... :)
Tisdags - bokcirkel och Monty Python-fluxx
Onsdag - Harry Potter och Fenixordern med grabbarna
Torsdag - Harry Potter och Halvblodsprinsen med grabbarna
Fredag - Middag på stan med tjejerna
Lördag - shopping, slödag
Söndag - Julpynt med Frida

Den här veckan har jag fullt upp vilket är trevligt men nu ska jag umgås litet med mig själv också på lördag, vilket man behöver ibland. :)

Dag 12 – I min handväska

Två coverstick, en använd servett (ewww), en klämma, trasiga hörlurar, ikea-papper, anteckningsblock, bild på norrbottensarmband, bokmärke, våtservett, två norrbottensarmband, en bläckpenna, en hårsnodd, tre halstabletter, en glasögonduk, bindor, en nagelfil, batterier till hörapparaten, lipsyl. Och det var min handväska då den är tömd på innehåll... :) Vanligtvis finns där en börs, en telefon, nycklar och bäst av allt - en bok!

Dag 11 – Mina syskon

Jag har två äldre bröder som heter Johan och David. David är äldst, Johan är mellanbarnet och jag är alltså "minstingen". När jag var liten så ville jag visa mig lika tuff eller tuffare än Johan och David, tex när jag började tappa mina mjölktänder. Jag började vicka på någon av framtänderna, men den ville inte riktigt lossna och jag bad om mammas hjälp. Då förklarade mamma för mig att Johan och David inte vågat dra ut sina mjölktänder själva utan fick be mamma hjälpa till med tandtråd. Då var jag ju tvungen att visa mig tuffare, så jag tog i med all kraft jag hade och drog loss tanden. *coolast i stan*

Vi kan verkligen säga att vi var kära barn eftersom vi fick många namn av våra föräldrar. Inte bara ett förnamn och två mellannamn utan även smeknamn, och de var otaliga... Efter Davids sandlådeperiod döpte pappa om honom till Dadda-Hink-Och-Spade (väldigt coolt). Efter att familjen introducerats till Star Trek döpte mamma om David till Mr Data. (Vilka nördar vi var redan då!) Johan fick ofta heta Johann Sebastian Bach, eller Joan-poan som jag gillade att kalla honom. Tyvärr fanns det nog inte så många kända Sofior, jag blev istället kallad för Fibblan. Eller Soffipropp. Eller Sophia Loren. Eller Sop-Fia enligt David.  Har alltid gillat Johans smeknamn åt mig extra mycket... Syster-yster. :-)
Litet minnen från mina två bröder...
David gillade Stålmannen (still does.. jag med för den delen), så mamma sydde oss stålmannendräkter av blåa lakan (jag var supergirl). Tror Johan var Lex Luthor. Johan fick för det mesta vara "ondingen" eftersom David inte ville vara ond då vi lekte, för då kommer man ju inte till himmelen.. :) Hur sött var inte det??


Johan var stjärnan i familjen, bra på fotboll, blev utvald till att vara Thomas Ledin i skolans Kabaré och gillade att apa sig och sjunga Magnus Uggla - Jag mår illa. Han tyckte det var extra roligt att sjunga "När jag ser Orup upp i Mercan fria, till Sofia, mår jag riktigt illa!" eftersom man då kunde pika lillsyrran.

Det var litet om mina syskon...

Dag 10 - Det här hade jag på mig idag

Jag i söndags

Här var jag på Espresso House och fikade med E & L. Jag har på mig samma byxor och samma vita kofta med en annan tröja under idag. Tycker det ser helt okej ut, förutom mitt hår som står ut åt olika håll och kanter. Byxorna är litet tajta men jag har fått höra att jag ser bra ut i dem så jag försöker lära mig använda dem ändå. Kul å visa spirorna litet ibland! ;)

Dag 9 - Min tro

Jag tror på karma och försöker att alltid vara rättvis mot andra människor, även om det är till min egen nackdel. Jag tror på att jag vinner i längden på att göra så eftersom jag även gör mig själv lycklig genom att göra andra lyckliga.

Jag tror att skönhetsmagaziner som Veckorevyn gör att folk känner att de inte duger som de är. Baz Luhrmann ger uttryck för samma åsikter i sin låt Everybodys Free (To wear sunscreen). Han säger "Do NOT read beatymagazines, they will only make you feel UGLY."

Faktum är att Baz Luhrmann har fler intressanta saker att dela med sig av som jag tror stenhårt på:


Så vad är kontentan av dessa två videor? Budskapet är väl att du skall njuta av livet just nu, vara nöjd med den du är, vara snäll mot äldre, hålla kontakten med din familj och nära vänner från barndomen, försöka leva sunt, njuta av din tid här på jorden, vara Din Egen människa. Det är vad jag tror på.

Dag 08 - Ett ögonblick

Hört på stan:

Erika begrundar Malmöslätterna med kommentaren "Gu, va långt man kan se."
Linneas motkommentar: "Man kan nog inte se så mycket längre för där borta börjar nog jorden att bli rund."

No shit, Sherlock? ;)

Hört på stan nr 2:
Erika klagar på att hon fått en allt för stor macka. Jag konstaterar att "Du såg ju hur stor den var då du beställde den." Erika svarar: "Jo, men jag såg det jag beställde med mina ögon." (Menar att hon beställde med magen).

Ett ögonblick i sänder, en groda i munnen i sänder. Märks det att vi har umgåtts förrut? ;)

Dag 07 – Min bästa vän

Jag har haft många nära vänner, men få bästa vänner. Att ha en bästa vän är litet som att ha en osynlig kompis (vilket jag förövrigt hade i första klass). Man kan ha hemlisar som ingen annan någonsin får reda på. Man är liksom sammansvetsade, känner till saker om en som ingen annan känner till, vet när man ska prata och när man ska lyssna, när man ska ge dom utrymme och när man ska finnas där. Det är inte alltid så lätt när man bor 150 mil från sin bästa vän, och kanske kan man då inte möjlighet att följa med i varandras liv så som man skulle vilja, men så länge känslan av samhörighet och närhet finns så spelar allt det andra ingen roll.


När jag flyttade till Luleå lärde jag känna Martina (Hej Martina!), och vi började umgås efter ett par år av samma vänskapskrets. Vår vänskap växte fram ur gemensamma bekantskaper samt från Buffy och PR och hon blev till slut min allra bästa vän. Hon är också en av de få tjejerna som jag känner som jag kan se Star Trek The Next Generation tillsammans med (höjden av vänskap!). Vi gillar båda Jane Austen, nördiga saker, böcker, att beställa kläder från Ellos. Vi hade aldrig tråkigt tillsammans. (Jag saknar dig!)

Martina har ett stort ordförråd och är bra på att inreda. Hon gillar murriga färger, lila nagellack och gör lustiga ljud. Hon är bra på att ta hand om mig, se till så att jag klär på mig och att jag får nya böcker att läsa. Vad mer kan man förvänta sig av sin bästa vän? ;) Martina finns förövrigt på denna sida. Och sen har hon en bokblogg också. (Det var förövrigt (x2) hon som omedvetet fick mig att börja blogga om böcker.)

Dag 06 – Min dag

Idag steg jag upp 06.30, tog en yoghurtshot, duschade och begav mig till jobbet. Var framme runt 08.10, helt okej eftersom jag inte har fasta tider (flexar min arbetsdag så som jag vill, bara jag inte får allt för mycket minus typ -50 timmar på en månad...). Jobbade fram till 9, då var det frukost. Efter frukost jobbade jag till 11.30 då jag och kollegan BP åkte och köpte sushi (tredje gången i hela mitt liv som jag åt det). Efter lunch så jobbade jag till ca 14.10, fikade då litet med arbetskamraterna. Jobbade sen till 15.30 då jag packade ihop allt för att jag hade tid hos läkaren kl 16.00 för undersökning av min onda arm. Doktorn klämde och undersökte och kom fram till att jag har inflammation i muskelfästena igen. Fick två kortisonsprutor i axeln och beordrades att inte belasta armen (därför skriver jag bara med vänster hand vilket är jäkligt seeeeeegt).
Sen åkte jag hem och slöt upp med J. Vi åkte till IKEA, åt middag där och handlade mig ett täcke och ett soffbord. Eftersom jag inte får belasta armen (och har jävligt ont) så hjälpte J mig genom att släpa hem och bygga ihop det åt mig. Schyrre!

Så min dag i korthet: Sushi, IKEA, sprutor i armen, nytt soffbord.

Imorgon är det planeringsdag med jobbet, sen kommer E&L!

Dag 05 – Vad är kärlek?

Bra fråga! Kärlek existerar i många former även om den mest associeras med romantisk kärlek. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att förälskelse är bara en liten, liten, pytteliten del i havet av olika kärlekar, och att det finns många former av kärlek som är lika bra. Människokärlek. Kärlek till familjen. Tonårsförälskelse. Obesvarad kärlek. Passionerad affär. Kärlek mellan människa och djur. Platonisk kärlek, a.k.a. vänskap. Manlig kärlek.

I första korintierbrevet 13 kan vi läsa

"Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda. Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen. Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting. Kärleken upphör aldrig."

En del pratar om att kärlek inte är något man ÄR utan något man GÖR.

Kärlek kan vara när min katt Aska lägger sig på mig, lägger ned huvudet på mitt bröst, tassarna omkring min midja och spinner högt och länge.

Kärlek kan vara när man får en oväntad komplimang, presenter då man är sjuk, tröst i svåra stunder.

Kärlek kan vara en bokhylla full av potential.

En doft som påminner dig om någon.


En sång.

Kärlek är styrka.

Dag 04 - Det här åt jag idag

Frukost:
1 kopp kaffe
1 tallrik fil med flingor

Lunch:
1 panpizza
2 skivor mammas hälsobröd

Mellanmål:
1 banan
1 kopp kaffe

Middag:
2 pitepalt med smör
1 glas mjölk

Mums!

Dag 03 - Mina föräldrar

...är utan omsvep de bästa föräldrarna som finns. Jag brukar säga att jag har fått det bästa av två världar, pappas humor och driftighet, mammas sentimentalitet och omtanke. De träffades då mamma var 14 och pappa var 18 år, gifte sig då de var 21 och 25 och fick sedan tre barn på raken, David, sen Johan, sen moi.

Pappa är ofta ute och ränner, varesig det är i fjällen med fiskekompisarna eller på golfbanan. Han gillar att ha många bollar i luften, men trivs också bra hemma med familjen. Mamma är den husmoderliga typen, trivs när hon får ha gäster som hon kan laga lyxig mat till, och varför inte låta dem sova över och ge dem frukost på sängen? Jag tror hon egentligen borde driva ett B n B.

Även om de kan vara rätt så olika när det kommer till hur saker ska utföras så är de väldigt överens när det gäller hjärtefrågor. När jag växte upp fick jag alltid höra hur bra jag var, om jag kom hem med ett G ifrån skolan så var det ingen som tyckte det var något att skämmas för, till skillnad från en del klasskamrater vars föräldrar lovade dem pengar desto högre betyg de hade. Jag kände inte att jag behövde prestera bra för att vara värd något i deras ögon, jag var bra precis som jag var. (Att jag sedan fick MVG för det mesta kanske berodde på att jag fortfarande hade kvar glädjen i att studera.)

Det är tack vare mamma som jag fått upp ögonen för romantik och kostymdramor (fick däremot aldrig mammas intresse för deckare, konstigt nog), och tack vare pappa som jag började läsa fantasy och se på science fiction. Pappa lämnade Sagan om Belgarion framme då jag var runt 12-13, och jag upptäckte att jag störtälskade den serien. När jag blir förälder hoppas jag att jag kommer kunna sitta hemma och se mysiga serier med mina barn med.

Dag 02 - Min första kärlek

När jag gick i andra klass så tyckte jag om en kille i klassen som heter Jens. Jag ville fråga chans på honom men blev så fruktansvärt blyg så fort han och jag var ensamma, så jag kunde inte få ur mig det. Till slut så gav jag upp.

Ett tag efter att jag bestämt mig för att inte fråga chans på honom hamnade vi dock i ett lärarutrymme, vi skulle hämta något åt läraren, och då vände sig Jens till mig och frågade "Får jag chans på dig?". Jag blev självklart överlycklig inombords, men också återigen så blyg så jag inte fick ur mig någonting. Efter en lång stunds tvekan klämde Jens ur sig "Nä, jag skojade bara!" och så var det ur världen. Pinsamt för honom, han trodde ju att jag ratat honom. Och otur för mig som ville ha honom som pojkvän men inte kunde berätta det!

Vad ska man säga, it was never ment to be... ;-)

30 dagars-utmaning

Hakar på en utmaning som jag hittade på Hannas Hörna. Här gäller det att skriva 30 inlägg, 1 per dag, med start idag då. De ska handla om följande saker:

Dag 01 – Om mig

Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Well, here it goes!

Dag 1 - Om mig
Född och uppvuxen i norrbotten Älvsbyn. Har bott i Luleå i 4 år och pluggat, därefter flyttade jag nere till Skåne och bor just nu i Malmö. Är 26 år och har fast jobb, egen bostadsrätt och två katter. Är 168 cm och sist jag vägde mig stod vågen på 70 kg. Har litet trivselvikt som jag jobbar med. Äter gärna dillchips, polkagrisar, saltlakrits och sweizernötchoklad. Dricker gärna julmust. Älskar jul, mysiga kvällar, husfester, böcker och humor. Följer många tv-serier och spelar mycket spel, brädspel eller kortspel. Är nybliven singel efter fyra års förhållande så allt känns rätt så nytt och spännande. Är snäll, burdus, glad, och saknar snön...

Jag var där och vände!

"... since we've got no place to go, let it snow, let it snow, let it snow!"

Har varit hemma för en mys-helg med mamma, pappa, mormor, David och Davids sambo Sandra. Har firat pappas födelsedag, träffat kusiner och kusinbarn samt en farbror och pratat med goda vänner till familjen på Skype. Kändes helt underbart att bara kunna åka upp fastän det inte är allt för långt till jul. Nu är det bara sex veckor tills vi syns igen, och då blir det än mer mys. Tänk om jag kunde åka upp varenda sjätte vecka? Då kanske jag inte skulle sakna alla så mycket. *önsketänkande*

Jag känner ett stort behov av att spendera tid med familjen, människor som gör mig glad och stöttar mig i ur och skur och som får mig att minnas vilken glad och positiv människa jag varit tidigare och som jag kan bli igen. Just nu saknar jag också mina goda vänner i Luleå och längtar efter att spendera litet mer tid med dem. Funderar på att dedikera en alldeles egen tripp till dem i februari, eftersom vi inte ska umgås på nyårsafton i år.

Nu är det dags att gå å nanna för imorrn börjar min arbetsvecka (som består av fyra arbetsdagar), oj vad bortskämd man är! ;)