En liten svacka...

Yum yum! Idag blev det ytterligare en god middag bestående av älgstek, klyftpotatis och bea-sås. Tommy fortsätter asfaltlägga vägen till mitt hjärta med god mat.. =)

För övrigt har denna dag varit något av en besvikelse. Jag kunde inte göra en bra kontakt på cesardagarna, mest på grund av den höga ljudvolymen och för att alla jag pratade med viskade. Ibland suger det att vara hörselskadad. Sen så är jag inne i ett "jag skriver som en kratta"-stadie, eller snarare ett allmänt "jag-suger"stadie som jag hoppas att lite julmust och god glass botar. Om inte så kan jag ju alltid rättfärdiga det ändå genom att min mamma fyller år (grattis mamma!)...

Underlig svacka jag hamnat i idag, jag brukar alltid vara så jäkla positiv. Men jag antar att även den bäste måste ha sina nedgångar, när kan man annars uppskatta det goda? Hmmm, anar jag en glimt av positiv inställning...? Det verkar som om julmusten börjar verka... =)

/Fia over and out

There is nothing but silence now

Världen har gått och lagt sig. Tommy sussar sött eftersom han stiger upp tidigt och jobbar. Katten Aska ligger ihopkringlad i kattbädden, Sota har intagit soffan som om hon ägde den. Själv sitter jag kvar vid datorn och lyssnar på powerballaden Our Farewell av Within Temptation. Myyycket bra låt, I tell you. Jag gillar när den kommer igång med refrängen för andra gången och basen börjar spela. Det tillsammans med hennes tonläge får mig att rysa av välbehag, och spela snutten om och om igen. Ibland är jag en sån tönt...

Dagen har varit synnerligen ordinär, förutom ett trevligt lunchmöte med Monka, Liza och kocken Linda. Förutom det har jag hunnit spela litet kort och skriva på mitt livs mästerverk, som jag börjar fundera om det innehåller för mycket repliker. Jag är inte så bra på att skriva dötexten mellan, tycker dialogerna är roligast. Fast de måste passa karaktärerna och det är ett svårt jobb. Har en känsla av att jag får arbeta om detta en hel del sen, men just nu skriver jag bara för blotta livet, allt som kommer till mitt huvud. Får gallra sedan, tänker jag. Borde ta och läsa litet mer böcker, som herr King rekommenderar att alla bra författare gör.

Önskar bara att dagen innehöll fler timmar. Har fortfarande inte städat den stökiga lägenheten eller skrivit jobbansökan. Fy Fia!

Nu, jordgubbste!
/Fia out

Total insnöing...

Det är sant, jag är insnöad. Igen. På det projekt jag har startat. Men samtidigt är det så svårt, hur vet man att det man gör blir något bra? Oavsett om det blir bra eller inte är det ju ändå något jag måste få ur mig, helt enkelt. Men jag frågar mig själv hela tiden - Är detta det bästa jag kan komma på? Är det det absolut bästa? Och jag tror inte det...

Skulle så gärna låta någon annan läsa det, men det funkar ju inte. Man kan inte lämna ifrån sig någonting så tidigt... Det skulle vara som om någon som en gång tittat på en instrumentpanel plötsligt ska flyga ett plan. Så jag fortsätter att tråggla, och undra om jag är nog bra.

Drömde inatt att jag skulle gifta mig. Det var mycket trevligt, jag var otroligt ung för att gifta mig (är ju bara 23!) men det var som inga problem. Problemen dök upp senare då klänningen var fylld av grönsk-fläckar och lera, och ingen hade tid att fixa mitt hår. Vafan, är man bruden så ska man väl få göra sig lite fin?! Men inte då...

Då jag gifter mig på riktigt ska jag undvika de fällor jag drömt om och ha det perfekta bröllopet.
Om jag bara kan få Tommy att uppföra sig... =)

/F out

Tillförordnad sjuksköterska...

Tuffse har blivit sjuk, och jag har blivit tillförordnad sjuksköterska. (Roligt ord, sjuksköterska, borde det inte stavas sjuksjöterska eller kanske skuksköterska?) Anyways, det började med att han kom hem med en mörk whiskeyröst, därefter blev han snabbt värre för att drabbas av hög feber under natten. Man märkte tydligt när det gick från 'lätt sjuk' till 'mycket sjuk', först ville han inte ta tempen, men sen när han började få frossa så gick han slutligen med på det. Sen ville han inte ta alvedon, men när lederna började värka jättemycket så gav han med sig. Det blev ganska lite sömn den natten eftersom stackarn hostade och hade svårt att andas. Duktig som jag är kom jag på att han skulle sätta sig under en duk och andas in ånga och olileum bassileum, vilket hjälpte en del.

Nu är Tuffse hemma från jobbet och har blivit litet bättre. Själv var jag tvungen stiga upp och åka och jobba nio på morgonen efter cirka fyra timmars sömn, men jag är ju inte den som klagar... (jag skulle exempelvis aldrig klaga på min onda sambo som inte ens lånade ut bilen till mig då jag skulle åka till jobbet eftersom den inte är försäkrad för mig). Nej nej, jag är stoisk och sånt... =)

Nu när han mår litet bättre är det dags för mig att vara litet egotrippad och lämna han i hans sjuka tillstånd och åka till skolan. Ska skriva litet på mitt mästerverk, kanske spela ett parti mulle och svära litet över hur mycket de andra fuskar.

/Fia over and out

Epic Dreams...

Som vanligt när mörkret kryper på så börjar de riktigt konstiga drömmarna att komma. Häromnatten drömde jag att solen dog och att alla hade nio dagar kvar att leva innan vår värld förvandlades till is. Det var en bra dröm, tror jag ska skriva en novell på det någon dag.

Idag drömde jag att jag var jagad av konstiga män som sa sig vara judar, en del hade avhuggna armar som de offrat till gud och en del var bara vansinnigt mordiska. Jag fick springa hela, hela tiden, och blev ganska bra på slåss. Men som vanligt (och det här är riktigt frustrerande) så hann jag inte komma undan, och så slog jag inte nog hårt i slutet utan petade bara på dem. Det är alltid så när jag vet att jag måste spöa någon (i min drömvärld förstås). Det slutar med att jag måttar något mesigt slag som inte ens gör illa dem. Damn drömjag!

Nu ska jag dra ut i den riktiga världen och sätta mig med en god kopp kaffe och ett tomt block, blyerts och massor utav sudd. Iiiiit's writing time!

/Fia over and out