Butterflies...

Det är dagens tema, det! Så här låter det i mitt huvud, fast i 160 km/h:

Måste... fixa iordning mig för intervjun, gå å ta ut pengar, åka till biblioteket, kopiera litet papper, sedan passa bussen som går 11.10 till Lund, medan jag är på bussen måste jag öva standardsvaren, sedan borde jag hitta ett fik att sitta ned å chilla på medan jag väntar på att få gå på intervjun. Kanske äta litet lunch också... Kanske borde ha med mig litet mackor som jag kan äta på bussen. Men tänk om jag spiller på kavajen...? Tänk om jag blir alldeles svettig av att sitta på bussen? Tänk om jag, när jag presenterar mig, spräcker kavajen och knappen flyger upp i intervjuarens öga? Tänk om mina hörapparater får slut batteri?? Tänk om det enda lunchstället jag hittar serverar vitlöksburgare och jag stinker så fruktansvärt på intervjun att jag får gå halvvägs igenom?

Är supernervös över att jag skall komma försent, fastän jag sett till att vara i Lund hela 40 min innan. Kommer nog fortsätta vara supernervös ända tills det gäller, det är så det brukar vara. Då jag går in tänker jag "nu gör jag mitt bästa" och så lämnar jag alla farhågor vid dörren. Men det här är så STORT, så viktigt. Skillnaden mellan ett bra jobb - ett uppnått mål - och att fortsätta jobba halvtid på Logica. Jag måste tro på mig själv, tro på min osvikliga charm och genuina fi-ighet.

Game on.

[Uppdatering:]
Det gick jättebra! Vi satte oss ned och började snacka, och när vi väl kom igång tyckte jag att det var så roligt att nervositeten bara försvann. Det var ju självklart sådana där frågor som man aldrig kunnat förbereda sig på, men jag tycker att jag svarade riktigt bra. De var riktigt uppsluppna och vi skrattade en del, så det känns som om vi verkligen klickade. Det som de berättade om jobbet verkade också JÄTTEINTRESSANT och jag vill verkligen ha jobbet nu... Verkligen verkligen. Jag har gett dem alla mina referenser och sitter å väntar spännt. I slutet av nästa vecka får jag reda på hur det blir. Det känns redan som om jag håller på att spricka av förväntan.... Tänk om jag faktiskt får det?

/F over and out

Bokhylla och jobbintervju

Hittade två billiga expeditbokhyllor på blocket, så vi slog genast till. Så här ser det numera ut hos oss (vitrinskåpen och tv-bänken skall slängas). Vi skall snart sätta ihop den andra expedithyllan som är 2x4, men då denne saknar ben tänker vi vänta ett litet tag tills vi fått tag på benen.
Det enda kruxet är att man inte får plats med böckerna.
Sen till någonting alldeles alldeles nytt och spännande... Jag skall på jobbintervju den 6/11 i Lund!! Det är ett jobb som jag är utbildad för och som är ett heltidsvikariat fram till september 09. Det är ju ett tag kvar innan så jag har god tid att förbereda mig, men redan är jag nervös som ett vrak! Min första RIKTIGA intervju!
Samtidigt är det skönt att veta att jag - oavsett intervjuns utgång - ändå har en trygg inkomst från tillsvidareanställningen på Logica, ett ställe där jag trivs bra. Så om jag får jobbet är det jättebra, en betydlig uppgradering till ett "riktigt jobb", och om jag inte får det är det inte världens undergång...

Concealer?

Imorgon är min intervju med manpower. Har övat in litet på intervjufrågor och planerat ut vad jag ska ha på mig (isch). Men vad jag inte planerat med var dessa mörka ringar under ögonen! Nu har jag surfat runt och kommit fram till att mörka ringar under ögonen inte alls beror på sömnbrist som jag trodde utan på osunt leverne i form av skräpmat och litet motion. Det kan jag väl gå med på, har varit en del tripper till Burger King på sistone, men vad gör jag åt dem då? Jo, tydligen går det att motverka mörka ringar genom att köpa någon creme eller concealer. Om jag köper en creme får jag ju ingen ögonblicklig hjälp, så det ryker. Kvar har jag concealervalet. Och vad är då en concealer? Är det samma som täckcreme och underlagscreme, eller är det olika? Och i vilken ordning skall det på? Och måste man ha puder på det för att inte se galen ut? För att lösa frågan om att dölja de mörka ringarna måste jag nu lösa gåtan med de olika cremerna... Och jag tänker inte citera Linda Bengtzing i den här frågan, för det KAN faktiskt vara rätt så svårt...

Det här är INTE sunt att gå runt att oroa sig över dagen före en viktig intervju...

/F over and out